Vid besök hos svärmor på småländska höglandet ges tillfällen till meditation, inte minst eftersom en del av mitt bibliotek finns på plats här.

Rubriken är hämtad från en predikosamling av Gerhard Rexius: Av nåd allena (del II) – en aftonsångspredikan på långfredagen i Mariakyrkan 1968 (sidorna 69–75). Det övergripande temat i predikan är: Den märkvärdigaste av alla begravningar.

Jesu begravning är den märkvärdigaste av alla begravningar, ty Han som lades i graven, var själv det eviga livet, eftersom Han var den levande Gudens Son, sann Gud. Många gånger hade Han under sitt jordeliv visat sig vara herre t.o.m. över döden och berövat döden flera av dess byten. Men nu var Han själv död och lagd i graven. Därför är Hans begravning den märkvärdigaste av alla begravningar. Livets furste i dödens boning.”

Slutet av predikan förmedlar en viktig tillämpning – aktuell i alla tider:

När vi nu vänder hem igen från vår Frälsares grav, må våra tankar gå till vår egen grav, som vi närmar oss med var flyende sekund. Hur långt vi har kvar dit, vet vi inte. Men den tid, som kan bli oss given, må vi söka nåd att använda som en dyrbar tillredelsedag. Den som varit främmande för den Frälsaren, som dog av kärlek till oss, skulle nu låta sig väckas till att söka Honom med allt allvar. Den som trevande i hemlighet varit en Hans lärjunge, skulle be om nåd att frimodigt träda fram och bekänna Hans stora namn. Den som, tacksam för den stora tjänst Jesus gjorde oss, då Han gav sitt liv för oss, frågar, vad han skall göra för Jesus, må han i kärlek göra för sina medmänniskor. Och när vi nu skiljes vid Jesu grav, må vi göra det med hjärtats tack för hela denna passionstid, då vi fått följa Honom ända till graven. Give Han, att den har fått vara oss till välsignelse. Amen!”

Så väntar vi med tillförsikt på Herrens dag – budskapet om mötet med den Uppståndne! Och påskhögtidens drama är ständigt aktuellt i den apostoliska förkunnelsen: ”Ni förnekade den Helige och Rättfärdige och begärde att få en mördare frigiven. Livets furste dödade ni, men honom har Gud uppväckt från de döda” (Apg. 3:14–15).