Arbetar med texterna för söndagen (tredje söndagen i fastan). Är ofta berikande att i sin tid snegla på Martin Luthers Huspostilla, där jag stannade upp inför följande:

… Den kristna kyrkan driver nämligen sitt ämbete mycket längre än Kristus, som förde det blott i det judiska landets lilla vrå och omvände ganska få människor, ty han predikade blott in på det fjärde året. Men den kristna kyrkan bedriver genom kraften från sitt huvud och sin herre Kristus, vilken sitter på Guds högra hand, detta ämbete allt fort, att hon predikar, utdelar sakramenten, straffar djävulen i hans gudlösa väsende samt sålunda utdriver honom i dag här, i morgon där, även ifrån sig själv. Ty vi är ännu icke alldeles fria ifrån honom, utan måste alla stunder värja och akta oss för honom …

Ett rimligt ingångsord blir: Guds Son uppenbarades för att han skulle göra slut på djävulens gärningar (1 Joh. 3:8).

En psalm lyfter på ett tydligt sätt fram kampsituationen: Två väldiga strider om människans själ.

Arbetet med predikan fortsätter – i bön om Guds ledning.