Vi har fått återuppleva pingstens verklighet! I evangelietexten (Joh. 14:15–21) hör vi om Hjälparen, sanningens Ande. Ni känner honom, eftersom han förblir hos er och skall vara i er, säger Jesus – vilken gåva!

I samma text talar Jesus vid två tillfällen om förhållandet mellan ”Jesu bud” och ”kärleken”. De hör obönhörligen samman! Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud … Den som har mina bud och håller fast vid dem, han är den som älskar mig.

Bo Giertz kommenterar i en utläggning:

… man måste älska Jesus och hålla hans bud, om man skall få Anden. Jesu ”bud” betyder inte en summa lagar och förordningar utan – här som alltid hos Johannes – det stora budet att ta emot Jesus, tro på honom och lita på honom i allt. Då ”håller” man hans bud. Det betyder att man håller fast vid hans ord, sådana de en gång är givna. Här går gränsen mellan Andens kyrka och den andelösa världskyrkan, som har namnet men inte Anden. Världen tror att allting växlar och förändras, också kristendomen, och att det i sista hand är vi människor som bestämmer allt. Därför kan världen inte ta emot Anden.

Att hålla fast vid Jesu ord och inte förneka hans namn är en självklar del av lärjungaskapet och har löfte med sig om stor välsignelse. Men det inkluderar också en kostnad: prövning, förföljelse och lidande.

Våra vänner i Finland och Norge upplever detta på ett påtagligt sätt för närvarande. I den gångna veckan blev biskop Thor Henrik With avkragad som präst i Den norske kirke. Han redogör själv för det på valgmenighetenes hemsida: Skjerpet tone i Norge och Finland. Saken har uppmärksammats i norsk media – och även internationellt:

Det pågår en liknande diskussion inom Den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland: Tonen skärps mot Missionsstiftet.

Kära kollegor och vänner i Norge och Finland – tack för Er bekännelse! I den mån förföljelse drabbar Guds folk, så är det – enligt Guds ord – ingen överraskning. Tvärtom: det utgör ett hälsotecken och framkallar t o m glädje (Matt. 5:10, 1 Petr. 1:6–7, 4:12–19)!