Den 15 mars 1866 landsteg missionärerna Carl Johan Carlsson, Per Eric Kjellberg och Lars Johan Lange i hamnstaden Massawa som Evangeliska Fosterlandsstiftelsens (EFS) och Sveriges första utlandsmissionärer. Målet var att nå de centrala delarna av dagens Etiopien, eftersom EFS hade upplevt en speciell kallelse till mission bland Galla-folken. De tre pionjärerna vistades i Massawa, en av de varmaste städerna på jorden, i drygt två veckor. Därefter påbörjades en resa från kusten till höglandet, en klättring på drygt 2 000 meter till Keren-området.

Jag hade själv förmånen att i november 1991 för första gången besöka den eritreanska hamnstaden Massawa, ett knappt år efter befrielsen från den etiopiska ockupationen. Under de kommande åren gjorde jag några återbesök i denna varma stad, i april 2002, maj 2006 och april 2007.

Gustav Arén* beskriver i sin bok de första veckornas strapatser i detta märkliga missionsuppdrag som påbörjades för 150 år sedan:

On the morning of 15 March 1866 a small Arabian dhow cast anchor at the Red Sea port of Massawa. Aboard were three young missionaries from Sweden, Messrs Carl Johan Carlsson (1836-1867) and Per Eric Kjellberg (1837-1869) and the Revd Lars Johan Lange (1836-1911). Inexperienced and little knowing what to expect, they committed their enterprise to God’s gracious guidance and went ashore. (–––) Two weeks of busy preparation went by. On 2 April the three missionaries set out from Massawa with a small caravan. Travelling on foot they had hired camels only for their equipment. Walking across the sandy littoral was fatiguing in the scorching heat. Climbing uphill to the high plateau of Bogos was no less exhausting. Weary and footsore they arrived at Keren where haggling with drivers about terms of hire protracted their stay (pp 130-132).

Det behövdes drygt 30 år innan visionen om att nå Galla-folken förverkligades. Fyra expeditioner var, mänskligt sett, tämligen misslyckade. Men – år 1898 kröntes med framgång! Ett år som anses vara den evangeliska kyrkans Mekane Yesus i Etiopien (EECMY) födelse.

Sångförfattarinnan Lina W. Sandell-Berg skrev 1870 en sång som återger dynamiken i missionsuppdraget: Tillkomme ditt rike, o Herre, vår Gud

EECMY konstituerades 1959, med cirka 20 000 medlemmar fördelade på fyra synoder. De gångna decennierna har kännetecknats av stark tillväxt och i dag är EECMY den största lutherska kyrkan i världen, med drygt sju miljoner medlemmar: Mekane Yesus växer.

EECMY stöds av missionsällskap och kyrkor från Sverige, Norge, Finland, Tyskland och USA. I ett sådant landskap har frågor kring teologi och strategi inte varit helt enkel att hantera. De senaste åren har präglats av spänningar gentemot Svenska kyrkan och Evangelical Lutheran Church in America p g a besluten som de två kyrkorna tagit angående samkönade äktenskap. Jag har tidigare bloggat en del om detta: Kontakten avbruten.

Mitt intryck efter möten med ledare i EECMY är, att man har stor respekt för den anda och målmedvetenhet som pionjärerna i med- och motgång visade och delade med sig. De gångna decenniernas insatser från Väst, med fokusering på bistånd och diverse liberalteologiska inslag, har för EECMYs del väckt både tacksamhet och frågetecken. Det visar sig genom att man allt mer reflekterar över och själva står upp för en teologisk profil och ett aktivt handlingsprogram. Under de senaste åren har EECMY utökat sitt samarbete med Missourisynoden: EECMY and LCMS sign Revised Extended Working Partnership Agreement.

Evangelisk Luthersk Mission – Bibeltrogna Vänner (ELM-BV) samarbetar med en annan luthersk kyrka: Ethiopian Evangelical Lutheran Church (EELC).

Pionjärinsatserna för 150 år sedan har också resulterat i en etablerad kyrka i Eritrea, genom insatser från EFS respektive ELM-BV: Evangelical Lutheran Church in Eritrea (ELCE).

Den komplexa politiska situationen i Eritrea gör att information om det pågående arbetet är tämligen begränsat. Sommaren 2015 var några kyrkoledare på besök i Sverige: Besök från Eritrea.

150 år av intensiv missionsverksamhet – ett uppdrag som fortgår! De inledande “30 misslyckade åren” var, sett i ett större perspektiv, inte utan betydelse. Några planterar, andra får vattna och Gud ger växten (1 Kor. 3:6-9). Ett hängivet arbete i HERREN är aldrig förgäves (1 Kor. 15:58). Det finns all anledning även för oss, att – i en på många sätt svår och utmanande tid – dra lärdomar av Guds handlande i historien.

 

*Gustav Arén: Evangelical pioneers in Ethiopia: Origins of the Evangelical church Mekane Yesus (Studia missionalia Upsaliensia, Uppsala 1978).

För kompletterande studium:

  • Ivan Hellström: Bland faror och nöd i Kunama (EFS, Uppsala 1996)
  • Rune Imberg: A Door Opened by the Lord – The History of the Evangelical Lutheran Church in Kenya (BV-Förlag / Församlingsförlaget, Riga 2008).
  • Under sommaren 2016 publiceras en bok: Det stora uppdraget – EFS mission 1866-2016.