För drygt ett år sedan deltog jag å Missionsprovinsens vägnar i en teologisk konferens: Besök i Tyskland.

De internationella kontakterna fördjupades i början av 2016 i samband med ett möte i Göteborg: Nordiska biskopsmötet – International Lutheran Council (ILC).

Den 13-14 april genomfördes teologiska överläggningar i Helsingfors. Nordiska lutherska stiftens gemenskap mötte företrädare från två europeiska lutherska kyrkor: Selbständige Evangelisch-Lutherische Kirche (SELK) och The Evangelical Lutheran Church of England (ELCE).

I öppna och förtroliga lärosamtal genomgicks stora delar av den evangelisk-lutherska bekännelsen. En gemensam rapport, som omsider föreläggs respektive sammanhang, visar stor samhörighet i tro, lära och bekännelse. På sikt kan detta leda till beslut och undertecknande av fördjupad gemenskap mellan kyrkorna.

Överläggningarna har rapporterats i såväl Norge som Finland:

I Norden är det ingen självklarhet om tydlighet med avseende på tro, lära och bekännelse. Under den gångna veckan påmindes vi om detta när det fattades ett ödesdigert beslut i Den Norske Kirke, något som också uppmärksammats internationellt: Opposition as Church of Norway approves same-sex marriage.

Överläggningarna i Helsingfors präglades av den uppmuntrande anda som Judas beskriver i sitt brev (verserna 3-4): Mina älskade, trots min stora iver att skriva till er om vår gemensamma frälsning fann jag det nödvändigt att skriva och mana er fortsätta kämpa för den tro som en gång för alla har överlämnats åt de heliga. Hos er har det nämligen nästlat sig in vissa personer vars dom för länge sedan är förutsagd i Skriften. De är gudlösa, de förvränger vår Guds nåd till försvar för omoral och förnekar vår ende Härskare och Herre, Jesus Kristus.